Mammor och hänryckta

I dag ett stort GRATTIS till alla mammor på Mors dag samt till alla, oavsett kön, som känner sig hänryckta på Pingstdagen!
De vackra blommorna bjuder Strängnäs på.

Väddöbilder

Den gamla bryggan på Väddö i Roslagen ligger lite lätt lutande och väntar på sommarens aktiviteter. Den håller nog ut en säsong till. Tänk att slå sig ner på bänken längst ut och njuta av en fika eller bara av naturen?
Så här kan jag tänka mig att bo under sommaren. Ensam på den avlånga ön med ett öppet Ålands havs vågspel och båtliv att iaktta.

Från Simpnäs brygga har man en fin utsikt ut mot Arholma och Ålands hav.

Liljanfontänen i Värnamo

På torget i Värnamo återfinns Liljanfontänen. Den är ganska vacker när det sprutar om den. Det gör den inte på bilden här. Så nu får ni fantisera om hur fontänen ser ut när den låter sitt vatten.
Tack för bilden, Rutan.

Fotnot: Klicka på etikett Fontän, så hittar du övriga deltagare i fontänkriget.

Bäst i Europa

F C Barcelona vann Champions League 2008/2009.
Vad finns mer att skriva?

Uddevallabilder i maj

Eftersom bilderna nedan är regntunga vill jag visa att solen kan skina också i Uddevalla. Denna praktfulla Rododendron hittade jag utanför Norra kyrkogården.

Bloggaren Fritt ur Hjärtat m fl tycker att alla som besöker Uddevalla ska ta en tur med De vita båtarna. Lydig som jag är gjorde jag det...
Det var lilla fina M/s Sunningen som skulle puttra runt på Byfjorden i 80 minuter med mig på akterdäck. Vi var inte många, som mest sex tappra....

Systerfar-tyget M/s Gustafs-berg låg akter om Sunningen. Uddevalla kyrkas klocktorn skymtar i bakgrunden under gösen.
Skymtar gör som synes inte Gustafsbergs namntavla. Den är nämligen putz weg - stulen.
Den höga byggnaden i bakgrunden är Uddevallas tidigare så stolta och väl fungerade Sjukhus. Nu ett nästan avlivat sjukhus, ett offer för klåfingriga politiker i Västra Götalandsregionen!

Uddevallabron eller Sunningebron är ett imponerande och arkitektoniskt skönt byggnadsverk. Avnjutes bäst från havsytenivå.

Finanskrisen har slagit hårt mot bilindustrin. Det här fartyget är ett av två biltransportfartyg som ligger upplagda i Uddevalla i avvaktan på bättre tider.
När ska de åter kunna plöja de sju haven?

Kristallvertikalaccentfontänen

Det sprutar vackert runt superellipsen vid Sergels torg i Stockholm, en form som föreslogs av den danske konstnären och matematikern Piet Hein genom kontakt med arkitekt David Helldén.
I fontänens mitt reser sig skulpturen Kristallvertikalaccent mot skyn, en glaspelare ritad av skulptören Edvin Öhrström.

Fotnot: Klicka på etikett Fontän, så hittar du övriga deltagare i fontänkriget.

Blogga eller jogga?

Solnasnackar´n är ingen joggare - han är en bloggare.
När han är ute och rör på sig är han en gångare, dock utan att köpa ut åt någon.
Det händer ibland att han går för långt, alldeles för långt. Då är gångaren lika slut som joggaren.
Solnasnackar´n förekommer INTE på bilden här bredvid!

Nyfödda

I går kläcktes de allra första gräsandsungarna i Råstasjön här i SOLna. Deras uppväxt kommer att bli hård och tuff.
Träffade min vän Ornitologen som sade: -I går var de tio - idag bara sex.
Ovan en bild av de sex + mamma And.

Sothönorna ville inte vara sämre de och presenterade sina söta ungar med små röda mössor.
Överlever de de första, svåra dygnen får de snart massor av lekkamrater på sjön.

I väntan på vad då?

En buss, kanske?
Ensam står den lilla busskuren mitt på slätten på en mindre trafikerad väg i Uppland.
Det är få bussar som passerar här.
Det är ganska långt till bebyggelse.
Undrar just hur många personer per år som utnyttjar kurens skydd?
Det lär inte vara SÅ många.

Viskaforsfontänen

Fontänen i Viskafors centrum utanför Borås är ganska intressant. Den har tydligen plats för fyra sprut, men ännu så länge är det bara tre som det kommer vatten ur.
Förstår att damen på bilden ser både förundrad och förvånad ut.
Snart går kanske fontänen ingång på alla fyra ”cylindrarna”?
(Tack för bilden, bengt h).

Fotnot: Klicka på etikett Fontän, så hittar du övriga deltagare i fontänkriget.

Det var andra tider, det!

Jag kommer så väl ihåg de små festplatserna från slutet 50-talet/början 60-talet. Varje liten idrottsförening i landet hade sin festplats, som i många fall genererade stora pengar till den lilla föreningen.
Festplatserna var inga märkliga nöjesetablissemang; ett chokladhjul, en skjutbana, en liten servering (sockerdricka endast till hälften i glaset…), men framför allt dansbanan. Eller t o m två dansbanor, en för “modernt” och en för de riktiga dansörerna, “gammalt”.
Orkestrarna var oftast lokala och det var inga storband precis. Janssons trio, Bengt Nilssons eller Hasses kvartett fick duga.
Det dansades, det småhuttades och vid tio-tiden på kvällen dammade en amerikanare in framför scenen och ur steg Ann-Louise Hansson (eller någon annan stjärna för dagen) med pianist eller dragspelare och “rev av” sin show rakt upp och ner med Vita syrener , Vita rosor från Aten och Tulpaner från Amsterdam.
Klockan 24 (senast) var det slut och så började hemgången, antingen ensam eller med den som man fått damernas av.
Det var (andra) tider, det!
Nu håller det flesta festplatser på att förfalla. Skyltarna ovanför entrén flagnar, dansbanan säckar ihop och chokladhjulsboden är för alltid igenbommad.
Tråkigt - men sant!

Oskuld, arsenik och...

"Två ting äro vita, Tintomara - oskuld och arsenik".
Det klassiska citatet är hämtat ur Carl Jonas Love Almkvists (bilden) mästerverk "Drottningens juvelsmycke".

Jag lägger till en tredje vit sak - det här underbart blommande trädet någonstans i SOLna.
(Men, vad är det för träd?)

Rånäsfontänen

Dagens deltagare i fontänkriget hittar vi i Rånäs slott i Uppland. Det är en liten figur som håller en skål över huvudet för att inte bli våt...

Rånäs slott har anor från mitten av 1500-talet, men de nuvarande byggnaderna stammar från mitten av 1800-talet.

Fotnot: Klicka på etikett Fontän, så hittar du övriga deltagare i fontänkriget.

Carl Philip fyller 30 år

Det är inte bara Solnasnacksbloggen som har födelsedag idag. Nej då, det har bland annat prins Carl Philip.
Han är är prins av Sverige och hertig av Värmland.
Prins Carl Philip föddes som kronprins, men är sedan en grundlagsändring, som trädde i kraft den 1 januari 1980, nummer två i svenska tronföljden, och således att betrakta som arvfurste eller arvprins.
Han är nummer 191 i den brittiska tronföljden.Prins Charles har alltså en stor svensk konkurrent.
CP är känd som motorprinsen, designprinsen och bondeprinsen.


Carl Philip får ingen Schwartz-waldstårta. Han får nöja sig med en bit Prinsess-tårta.

SOLNASNACK fyller 2 år

I dag fyller SOLNASNACK två år. Det får firas med en interaktiv Schwartzwaldstårta, tycker jag.

Så här skrev jag i det första inlägget:“
13 maj 2007 Debut
Har just nu ingen aning om hur eller om jag kommer att använda min blogg. Och jag vet ju heller inte om någon är intresserad av att läsa vad jag skriver.
Det får framtiden utvisa.
Idag är det småkallt och småregnigt. En dag för att sitta inne och mysa under pläden. En dag för att fixa saker som så att säga legat till sig - och de är rätt många.
En promenad har jag dock hunnit med. Lämnade in Lotto för nästa vecka och hann hem precis när det började att regna.
Och det här med att fixa saker har jag lagt på den så kallade hyllan. Igen! ”
* * *
Ett och annat inlägg har det blivit sedan dess, några ganska bra, andra inte alls så bra. Men det har varit - och är - roligt att blogga. För det mesta.
Så jag håller väl på ett tag till, då!
(Inslaget här nedan är en favorit i repris, ett resekåseri från Solnasnackarn´s Skånska resan 2007.)

Repris på tvåårsdagen

Med anledningen av SOLNASNACKs tvåårsdag publiceras en av mina favoriter, en rapport från en Skånsk resa, införd den 26 juli 2007
Har besökt Bjärehalvön. Mest sol den veckan. Och så detta:
En dag skulle vi på upptäcktsfärd med f d bondparet E och I, båda över 75 år. Vi skulle bl a till Trollehallar och se på några s.k. Snapphanestallar var det tänkt.
E hade inte varit där på 24 år så han var därför mannen som skulle visa vägen.
På väg mot vårt tilltänkta resmål i en kraftig uppförsbacke körde vi ikapp mamma, pappa, tre barn, hund, blåbärskorgar. Vi stannade för att fråga om de visste var Snapphanestallarna låg. Men det visste det inte. De visste heller inte var deras bil var parkerad, ty de hade irrat bort sig och frågade oss om vi sett baken på en grön Volvo combi inkörd på en skogsväg. Ett sådant fordon hade vi inte lagt märke till.
Vi fortsatte några kilometer uppför. Då trodde F att vi kört fel varför vi stannade på backkrönet och lät E fråga en bonde som vattnade sina kor var hans förfäder gömt sig under ett av de dansk-svenska krigen.
Han gav oss rådet att vända om och köra en halvmil utför den backe vi just kört uppför och sedan ta till vänster vid ett hus.
Bilen vändes och efter en stund hittade vi bärplockarna utsträckta i en skogsbacke. Fadren hade lämnat dem för att gå nedför backen och leta efter den borttappade Volvon. Vi hann upp honom och lovade att återvända om bilen iakttogs. Och si, det gjordes den efter ett bra stycke. Jag lämnades åt mitt öde i den skånska obygden då vår bil vändes för att hämta upp den minst sagt lycklige fadren, bärplockaren och blåbärsorienteraren.
Vi hittade i sinom tid vår avtagsväg och dessutom fram till vägvisaren Trollehallar. Vägen var inte den allra bästa och helt plötsligt var den ingen väg alls utan bara ett smalt ”stenröse” med en mycket strid bäck (Trollebäcken) på ena sidan och en myr ordentligt sank efter den senaste tidens regnoväder på den andra. Vår chaufför F lyckades efter många om och men med fyrhjulsdriftens och E och min hjälp vända farkosten mot vägen igen.
Sedan började en promenad vars like jag inte upplevt på de senaste 20 åren. Över Trollebäckens röda vatten på slippriga stenar och dito slippriga spänger vid ett flertal tillfällen, över och under Gudrunska stormfällor och rotvältor, upp och ner för bergssidor och framförallt ner i klafsig lera. Tillgången på myggor var mycket god.
Upp gav vi inte utan gick en dryg kilometer i Träsklandet. E trodde hela tiden att nu, nu var vi framme, det mindes han SÅ väl, men framme var vi inte och fram till Snapphanestallarna kom vi heller inte. En uppgiven E beordrade helt om, I bröt ena staven och tappade fotsulan på ena skon, sällskapet trodde inte på mina stigfinnarkunskaper utan valde en annan och som de sade genare, väg. Helt plötsligt stod jag ensam vid bilen och där fick jag stå i en kvart innan det brakade till i skogen och fyra lerfigurer dök upp. Deras ”genväg” hade format sig till en senväg.
Plötsligt ringde F:s mobil. På en darrig telefonlinje fick han veta att han precis blivit morfar. Det piggade upp hela sällskapet, fast mest F, förstås.
Ut på stora vägen kom vi och nu skulle E ta oss till en plats med en minnestavla på Hallandsåsen där en postryttare brutalt mördats anno dazumal. Vi skulle inte till Margretetorp. Sa E. Postryttarens väg hittade vi på en ”gatuskylt”, men inte någon minnestavla och till Margretetorp kom vi trots allt. Då gav E upp dagens sightseeingtur så vi fick inte se den unika och rara korsabok eller vad trädet nu hette som han tänkt visa oss.
På nätet kunde vi sedan läsa att Snapphanestallarna låg på andra sidan bergväggen än där vi tittat och att de var mycket lätta att nå fram till om vi sökt angöra dem från andra hållet. Trollehallar var annars mest känt för sina många röda mossarter (+ovanliga fåglar) som vi mossiga skogsvandrare inte förmådde uppskatta…

Hagsätratorg-fontänen

Bloggaren Annaa Mattsson hoppar in i det ständigt pågående, stenhårda fontänkriget med bidraget "den fontänspyende flickan på Hagsätra torg".
En tjusig och stridbar deltagare, måste tillstås.
(Hagsätra är en söderförort i Stockholm, för den som inte känner till det).

Fotnot: Klicka på etikett Fontän, så hittar du övriga deltagare i fontänkriget.

Mörby slottsruin

Mörby slottsruin är belägen i Roslagens famn mellan Rimbo och Edsbro.
Det var Gabriel Kristiernsson Oxenstierna (äv. Cristersson), född cirka 1500, död 1585, svenskt riksråd omkring 1540, friherre 1561, som lät bygga slottet.
Mörby blev hans och ättens huvudsäte, men han ägde även Fiholms slott i Södermanland, vilket han fått som förläning av Erik XIV.
Gabriel Kristiernson Oxenstierna deltog i Erik XIV:s delegation till Hessen 1563 "beträffande frieri". Han fängslades under resan i Danmark och återkom först 1567.
Oxenstierna blev amiral för flottan 1568 och ståthållare i Estland. Han lämnade posten i Estland efter ett myteri 1570.
Slottet började förfalla mot slutet av 1600-talet på grund av ekonomiska problem för ägarfamiljen..
Ortsbefolkningen började "stjäla" sten från ruinen till egna gårdar och gärsgårdar.
Sten från Mörby slottt användes även vid byggandet av Fasterna kyrka.

AIK KLIPPTE HÄCKEN

Det var inte den här häcken AIK klippte i eftermiddags på Råsunda här i SOLna. Nej det var fotbollslaget Häcken från Hisingen och Göteborg som klipptes till.
2-0 blev det till AIK, båda målen tillkom i första halvlek.
Andra halvlek blev en enda lång gäspning.
Ibland räcker det med 45 min.

Fontänkriget startar på nytt

Nu kära vänner, nu har det börjat sprudla i fontänerna igen. Därför är det hög tid att efter vinterns eld upphör återuppta det ständigt vattniga fontänkriget!
Först ut är ett bidrag från Badia de Alcudia på Mallorca. Den här fontänen tjusar besökarna vid hamntorget, där restauranger av typ turistfällor trängs med varandra.
Fontänen är vacker och bidrar kanske till att glömma bort det hål som restaurangbesöket gjort i plånboken...


Fotnot: Klicka på etikett Fontän, så hittar du övriga deltagare i fontänkriget.

Se Sundbyberg...

...och sedan...




...gå direkt över gränsen hem till SOLna.
Kan inte låta bli att visa en bild på kyrkan i Sundby-berg. Kan vara bra att veta att hon finns om orden i Ulf Peder Olrogs sång skulle bli verklighet (Se Sundbyberg och sedan dö... ).
Kyrkan väcker dessutom barndomsminnen till livs. Minns ni i min generation de bokmärken med stadsmotiv som vi bytte på skolgården bland annat genom s k kassaböcker?
På ett sådant bokmärke fanns Sundbybergs kyrka.

Tider som flytt...

Järnhanteringen var stor i Roslagen för längesedan, visste du det?
Här fanns gruvor och järnverk, här fanns utskeppningshamnar, här fanns arbete.
Idag är järnhanteringen ett minne blott.
I Edsbro, ett litet samhälle ett par mil norr Norrtälje, står den här masugnen kvar som ett minnesmärke, ja, jag vill kalla det ett monument över gångna tider.
Masugnen togs ur drift i mitten av 1800-talet efter över 200 år av järnhantering på orten.
Turligt nog revs den aldrig.

Silvervallen

Detta är entrén till klassiska Silvervallen i Sala.
Här ska det snart bli fotboll i Div. IV Västmanland mellan Sala FF och IFK Västerås, ett på förhand hett länsderby.
Som synes vid den vackra entrén går Salaborna man ur huse, det kom ungefär 130 personer till säsongens hemmapremiär...
Så kommer då lagen in på planen. Sala FF är de röda (djävlarna?), IFK Västerås blåvitrandiga. Nog tycks det som att de blåvitrandiga vet som senare ska hända och hänger redan mer med huvudena.
Helt rätt - Sala FF gjorde processen kort och vann med 3-1.
Alla åskådarna orkar inte med att hålla sig på sin plats. Då kan en promenad runt Silvervallen piffa upp tillvaron.
Men det gäller att passa på att gå nu - planer finns på att flytta arenan till annan plats i kommunen.
Sala FF vann matchen, alltså, jag vann inget på mina två lotter.

Första maj

Första maj, första maj
varje sliten kavaj
blir en mantel av strålande ljus,
varje trött proletär
glömmer mödornas här
och går drucken av vårvindars rus.

O du älskogens vår,
som befriande går
över landen i segrarefärd,
du är drömmens också,
och var blick i det blå
är en blick in i undrenas värld.

Vart förtryckarnas hot,
varje vardag med sot
blir idag som en lumpen legend.
Och var håg och vår hand,
röres fritt utan band,
och vår blick är mot framtiden spänd.

Hannes Sköld (bilden) skrev texten 1911